4 steg till en bättre team spirit

En fredagseftermiddag i december för många år sedan knackade jag på dåvarande chefens, VD:ns, dörr. Audiens beviljades och jag framförde mitt ärende, en angelägenhet som jag funderat på en tid. Efter en inledande argumentering kom jag till saken och föreslog att vi borde genomföra en personalundersökning.

Svaret kom rappt men vänligt: ”Det behövs inte. Jag vet redan att personalen mår bra.”

Han fortsatte leende:

“Jag har världens bästa mått på arbetstillfredsställelse.”

“100% av personalen deltar i företagets julfest ikväll, för tredje året i rad. För mig är det bevis på att alla trivs och mår bra i gruppen”, sade han glatt.

Jag tänkte fortsätta med att hävda att det ju alltid finns saker att förbättra och att man genom en personalenkät får bra tips på områden som kan utvecklas. Men chefen ansåg helt klart att denna diskussion var avslutad, så jag hejdade mig och nöjde mig med utgången av samtalet.

Efteråt har jag förstått hur insiktsfull han egentligen var. Vi hade faktiskt en sällsynt positiv laganda på den arbetsplatsen. Alla ställde upp för varandra, jobbade mot samma mål och hade enormt roligt tillsammans. Detta syntes även i resultatet, företaget blomstrade. Och i julfestdeltagandet :)

En väl fungerande grupp kan åstadkomma vad som helst.

Varje team, stort som litet, har sin egen gruppdynamik – må det så vara en arbetsplats, ett idrottslag eller en familj. När en grupp fungerar bra går allt som en dans, medan ett odynamiskt gäng kan få även de enklaste saker att gå käpprätt åt skogen. Om så är fallet, hur bär man sig åt för att förbättra team spiriten?

Detta är inte gjort i en handvändning, dock fullt möjligt med lite tålamod och några rättesnören. Jag har identifierat “de fyra S’n” som kritiska framgångsfaktorer:

1. Samhörighet

Att få känna samhörighet är en av de viktigaste källorna till tillfredsställelse i livet. Vi behöver alla erfara att vi tillhör någonting större. En gemenskap med likasinnade ger meningsfullhet för oss som individer. Fundera över exakt VAD som får teammedlemmarna att känna tillhörighet och vara stolta över sin arbetsgivare, sitt team eller sin förening. Hit hör till exempel gemensamma värderingar.

2. Sammanhållning

För att en grupp ska lyckas i sina målsättningar behövs en bra sammanhållning. Det innebär att ingen lämnas utanför, utan alla engageras. Var och ens kunskapsområde utnyttjas på bästa sätt och i bästa samförstånd. En bra sammanhållning föds av ambitiösa målsättningar att jobba mot, en öppen och konstant kommunikation samt en stark tro på teamets kapacitet. I grupper med stark sammanhållning finner man många nära vänskapsförhållanden – så var fallet på den arbetsplats jag nämnde ovan.

3. Samarbete

Samarbete uppstår av viljan att hjälpa varandra för att uppnå ett större syfte eller en målsättning. Ett fint samarbete kan verka vara en självklarhet för att skapa en stark teamkänsla. Ändå är det otroligt vanligt att gruppmedlemmar motarbetar varandra. Detta härstammar oftast från avundsjuka eller svag självkänsla. Identifiera orsaken till dåligt samarbete, och om möjligt lägg om pusslet så att det bildas nya konstillationer där teamwork kan grönska.

4. Stämning

Ha roligt!! Glädje föder mer glädje, vilket skapar framgång. Så är det bara. Satsa på teambuilding, julfester, andra roliga aktiviteter, skämt och skratt, och du ska se att team spiriten skjuter i höjden!

Lycka till!

Stämingen i topp på förra sommarens teambuilding aktivitet

Fångad av lagens långa arm

Bilkön sniglar sig framåt. Att ta sig ut från Helsingfors är inte precis det mest fartfyllda man kan sysselsätta sig med halv fem en vardagseftermiddag. Nåväl, bara att ta det lugnt och knäppa på radion. En gammal goding strömmar ut; Bohemian Rhapsody med Queen.

Utan att tänka desto mer på saken börjar jag sjunga med i låten och sittdansa, en favoritsysselsättning i bilen. Stannar för rött ljus som lyser ilsket i novembermörkret, men låter mig inte bekomma utan dansar vidare med inlevelse.

Så sker en ödesdiger räcka av händelser.

Bilkön framför försvinner i fjärran, rödljuset slår om till grönt samtidigt som Freddie Mercury sätter i en högre växel och jag följer hans exempel. Omedvetet blir jag lite för ivrig med gaspedalen och plötsligt flammar skyn upp. Sången fastnar i halsen när jag fattar att jag just blivit fotograferad av en fartkamera! Resten av hemresan sker i moloket tillstånd, utan sång och dans.

Väl hemma använder jag all min mentaltränarkapacitet till att coacha mig själv. Hänt är hänt och det enda jag kan göra nu är att släppa saken. Detta lyckas förvånansvärt bra och irritationen över misstaget börjar klinga av.

14-årige sonen märker dock att jag är disträ och undrar om allt är bra. Harmen slår till med förnyad kraft och får mig att hoppa jämfota av irritation medan jag berättar vad som hänt.

Sonen börjar gapskratta, tar min hand, leder mig till närmsta stol och ber mig sätta mig.

Han placerar sig framför mig och säger:

“Sätt dig i en så bekväm ställning som möjligt.
Lägg dina händer på magen och slut ögonen.
Ta nu ett djupt andetag och andas ända ner i magen, känn hur din mage blir större av luften.
Andas in via näsan och ut genom munnen.
Upprepa långsamt tio gånger."

Snällt gör jag som han säger och känner hur jag blir lugnare och mer bekymmersfri för varje andetag.

När jag öppnar ögonen igen sitter sonen där och skrattar försmädligt. Jag skrattar med honom, vi vet båda att jag just har fått smaka på min egen medicin.

Senare på kvällen kan jag inte låta bli att fnissa åt det skedda, speciellt när jag tänker på hur fartkamerans bild kommer att se ut. En energiskt sittdansande och sångvrålande figur mitt i värsta rusningstrafiken en slaskig eftermiddag i november hör nog inte till vanligheterna…

Oops jag blev plåtad!

En annorlunda måndagsmorgon

Måndag morgon. Totalt höstmörker, regnblank asfalt och långrandiga radiomorgonpratare. Bilfärden in till stan går nästan som på autopilot, morgonträningen likaså. Skyndar in i duschen i hopp om att hetvattnet ska få mig ur autopilot-mode innan veckans första möte kl 9.

Där står jag i duschen och väntar på inspiration inför arbetsveckan.

Plötsligt blir jag varse om en melodi. “Hjälp nu är det kört, jag har börjat höra röster”, hinner jag tänka före jag fattar att sången kommer från duschbåset bredvid.

“Undrar vad hon har för hemligt vapen mot dystra höstmorgnar”, tänker jag lite avundsjukt, nyfiket och uppiggad. Stänger kranen och känner mig lite mer redo att ta mig an en ny arbetsvecka.

Kvinnan som gnolat så intensivt kliver ut ur duschen ungefär samtidigt. Hon fortsätter nynna och jag kommenterar muntert “Vad roligt att höra någon sjunga sådär glatt på måndag morgon”.

Kvinnan tittar upp och brister i gråt.

Jag står mållös och handfallen. Hon hulkar fram en förklaring: “Min pappa gick bort i förra veckan. Han älskade denhär sången”.

“Han föll ner från hustaket i onsdags och dog på direkten”, fortsätter hon stötvis.

Jag är totalt överrumplad. Beklagar det skedda och frågar försiktigt om hon vill prata mer om saken. Det vill hon. Medan vi gör oss i ordning för arbetsdagen lättar hon sitt hjärta. Sen skiljs vi åt, men hon dröjer kvar i mina tankar en lång stund.

Jag hade blivit påmind om livets skörhet, om hur snabbt allting bara kan ta slut.

Kvinnans pappa fick inte uppleva denna måndagsmorgon. Men det får jag. Plötsligt bångnar jag under en enorm tacksamhetskänsla. Vad spelar det för roll med höstmörker, tråkiga radiopratare och tidiga morgnar när det finns så mycket att vara tacksam över! Livet, familjen, arbetet, hälsan, vännerna, ja ALLT!

Den tillfälligt borttappade inspirationen är tillbaka, tänk så besynnerligt att det behövdes en annan människas sorg till det..

Önskar er alla en fin dag och en bra fortsättning på veckan!

Sökes: försökskaniner för mental coaching

Jag har gått omkring och smågnolat de senaste dagarna, fylld av en härlig känsla. Känslan av att kunna hjälpa en annan människa.

I mentaltränarutbildningen ingår praktisk coachingträning, det vill säga att vi i verkliga livet testar det vi lärt oss i klassrummet. Gäller alltså att hitta frivilliga, som är tillräckligt modiga – eller desperata – för att ställa upp som försökskaniner.

Den första modiga dök upp av en slump. Personen i fråga ville gärna ha hjälp med att minska sin jobbstress. Långa arbetsdagar, stort ansvar och aldrig sinande arbetsuppgifter hade tagit ut sin rätt och resulterat i borttappad livsglädje samt en stor tomhet.

Det lät som en bra utmaning för en blivande mentaltränare.

Så vi satte igång. Under det första coachingsamtalet lyckades jag luska reda på vad som någon gång i tiden gjort denna person lycklig. Minnen över glada stunder återvände ett efter ett, ögonen började tindra och lyste snart klara som två polstjärnor. Till slut blev det lätt som en plätt att sätta upp målsättningar för att försöka hitta tillbaka till ett gladare, mer meningsfullt och mindre stressigt liv.

Efteråt kände jag en stor lycka. Jag var totalt bekväm i coachingrollen och trivdes som fisken i vattnet.

De senaste dagarnas smågnolande beror också på tacksamhet. Tänk att kunna få en annan människa att lysa upp och bli inspirerad att ändra sitt liv till det bättre! Jag kan knappt bärga mig till nästa samtal med min första testklient, samt med andra modiga som önskar åstadkomma en förändring i sitt liv, stor eller liten!

Finns det tillräckligt med sol i DITT hjärta? Om inte, kontakta mig på epostadressen här invid - jag kan ännu ta emot två testklienter från huvudstadsregionen. Först till kvarn gäller.

Morgondopp i oktober!!

”Ska vi ta ett morgondopp”, var det första min man sa i morse när vi vaknade på sommarstugan.

”Nä”, tvärsvarade jag, svängde ryggen åt honom och drog täcket över öronen.

”Du vågar inte”, smädade han, för han vet ju vilka knappar han ska trycka på. Jag låtsades inte höra utan svepte täcket ännu tätare runt mig.

”Nu går jag och hoppar i”, meddelade han och klev upp.

“Damn”, tänkte jag och fick bråttom att bevisa att jag minsann vågar. Övergav det sköna täcket, drog på mig morgonrocken och smet ut genom dörren före honom.

Därute väntade oktobermorgonen stilla på att få eskortera mig ner till havet. Långt borta hördes Finska Vikens brus men i vårt sund låg vattnet lugnt och nästan inbjudande. Om det inte varit för att kalendern visade 2. oktober…

Efter ett djupt, stärkande andetag började jag gå ner mot bryggan. Efter kom min man, leende i mjugg, för han visste ju hur det skulle gå – jag skulle doppa en tå i böljan den blå, konstatera att det är för kallt och snabbt rädda mig in till stugans värme.

Vad han dock inte tänkte på, var att jag nuförtiden har mentala knep att ta till. Medan jag gick ner till havet visualiserade jag hur jag hoppade i, hur vattnet mjukt smekte min kropp och varje simtag gjorde mig mer uppfriskad.

Väl framme vid havsbrynet var det ingen konst alls att göra såsom jag hade visualiserat! Min man trodde inte sina ögon när han såg hur morgonrocken gled av och gumman gled i.

Inom mental träning jobbar vi mycket med något som kallas för målbilder.

Det innebär helt enkelt att man i sitt inre skapar en bild av sitt mål. Det kan vara ett stort mål, såsom att gå ner 30 kg i vikt, men det kan också vara ett litet mål, såsom att våga simma i ett höstkallt hav fast man egentligen är en badkruka.

Att i hjärnan fantisera fram en bild av sin målsättning kallas även att visualisera. Vad man gör är att man föreställer sig – i detalj – hur fantastiskt livet är när man kommit dit man vill. Hur ser jag ut när jag är 30 kg lättare? Vilka kläder har jag? Hur känns det? Vad gör jag? Med vem firar jag?

Målbilden som man skapar för att uppnå ett större slutmål bör tas fram om och om igen för att ha effekt. Så välj ett önskescenarie och spela upp en liten film för dig själv om ditt kommande, makalösa liv så ofta du kan. På det sättet börjar hjärnan så småningom tro att filmen är sann och det kommer att vara mycket lättare att uppnå ditt mål. Lycka till!

En sista visualisering innan oktoberhavet kallar

Ett mirakulöst tillfrisknande

Den där kulna, regniga septembermorgonen har etsat in sig i mitt minne för alltid. Det var den morgonen mitt liv tog en vändning och jag gick mina första vacklande steg mot ett bättre välmående.

Inte för att jag mådde speciellt dåligt innan dess. Jag var bara lite stressad… Sömnen var det också si och så med… Dessutom krånglade magen allt som oftast och jag använde starka mediciner.

Men det var inte min egen hälsa jag tänkte på just då. Jag ville kunna hjälpa andra till ett bättre liv, en dröm som jag länge burit inom mig. Därför hade jag bestämt mig för att börja utbilda mig till mentaltränare. Föga kunde jag ana hur mycket hjälp jag själv skulle få av utbildningen!

Ett år senare har studierna gett häpnadsväckande resultat.

En stor del av utbildningen har gått ut på praktisk tillämpning, dvs att själva öva det vi lär oss. Djupandningen och avslappningsövningarna tedde sig till en början fåniga, men snart blev de en del av min vardag. Speciellt när jag märkte hurudan effekt de hade! Bland annat följande skedde:

1. Jag har kunnat sluta med mina magmediciner

För sju år sedan diagnostiserades jag med diafragmabråck och därav föranledd refluxsjukdom. Den innebär halsbränna, sura uppstötningar och sveda/värk i magen. Sedan dess har jag dagligen käkat läkemedel som neutraliserar magsyran, men har trots medicineringen lidit av svåra smärtor till och från. En kurskamrat lärde mig hur man andas så att man samtidigt masserar diafragman. Några månader efter att jag börjat fokusera på andningen kunde jag sluta äta magmedicin!

2. Jag har börjat sova betydligt bättre

På 14 år – ända sen jag fick mitt första barn – har jag inte sovit en hel natt. Det är allmänt känt att småbarnsföräldrar får störd nattsömn, men att man vaknar 2-4 gånger per natt fast barnen inte längre är små är verkligen irriterande. Men plötsligt, efter att ha hållit på med avslappningsövningar ett tag, så vaknade jag en morgon och hade sovit sju timmar i ett sträck. Snacka om utvilad! Nuförtiden vaknar jag inte lika många gånger på nätterna längre, sover ibland hela nätter och har t.o.m. sovit åtta timmar i ett sträck.

3. Min stress har minskat radikalt

Tidigare for jag runt som en skållad råtta och stressade upp mig i tid och otid, speciellt för ogjort arbete. På kursen var det någon som sa de kloka orden: “Det är inte pappershögen som stressar dig – det är TANKEN på pappershögen som stressar dig.” Och mina tankar bestämmer jag själv över, alltså kan jag välja att inte bli stressad över den väntande högen av ogjort arbete. Simsalabim så är stressen som bortblåst!

Tre mirakel? Nej, bara andning, avslappning och rätt attityd. Samt träning. Efter ett års mentalträning kan jag med erfarenhetens djupa stämma säga att det verkligen fungerar.

Att börja på utbildningen var ett av de bästa beslut jag någonsin tagit. I morgon fortsätter studierna, kan knappt vänta att få erfara vilka mirakel det andra året kommer att föra med sig!

Skål för att min mage blivit bra och jag kan dricka kaffe igen!

Sommar är en attityd!

Plötsligt sitter man där igen. Framför datorn. Och undrar vart sommaren tog vägen. Nyss var det körsbärsblom och koltrastkvitter, nu är det augustimåne och gulnande löv.

Hjärnan slår tilt i sina febrila försök att få grepp om det faktum att det är slut på sköna sovmorgnar, lättjefullt sommarstugeliv och mustig grillmat med läskande rosévin. Likt en annalkande höststorm tornar de oöppnde mailen hotfullt upp sig, tillsammans med ett hav av väntande arbetsuppgifter som man ännu inte vågar ägna en tanke…

Som bäddat för att deppa ihop totalt! Vilket vi också gör - 41% av arbetstagarna i Finland säger att de har upplevt ångest eller deppighet när de återgått till jobbet efter semestern.

Nyckeln till att bota deppigheten är dock enkel: Acceptera det som inte går att förändra och våga ändra på det som går.

 Vi kan inte hjälpa att vardagen återinträder, men vi kan hjälpa hur vi tänker om den saken. Ska vi surmulna motvilligt genomlida höstens plikter eller ska vi försöka hitta det positiva i rutinerna?

Själv har jag bestämt mig för att ha sommar året om!

Hur klichéaktigt det än må låta så är det nog inte så dumt för att motverka deppigheten... Jag hävdar att sommar är en attityd. För mig inkluderar den följande:

1. Friheten

OK, så plikten kallar. Somliga har förmånen att jobba med nåt de brinner för, andra går varje dag till arbetet enbart för att förtjäna sitt levebröd. Oavsett vilket, så tenderer vi att fastna i ekorrhjulet; jobba – hämta på dagis – laga mat – hjälpa med läxor – diska och städa och tvätta kläder – stupa i säng.  

Jag har bestämt mig för att trotsa ekorrhjulet och  införa lite av sommarens frihet i vardagen! Bli vardagsspontan. Byta ut korvstuvningen mot grillad korv över öppen eld på gården. Klädtvätten mot ett nytt klädesplagg från mysiga gårdsbutiken ett stenkast från hemvägen. Frukostmackan inmundigad vid datorn mot lyxfrukost med en god vän på Ekbergs café.

För ett före detta kontrollfreak som jag är vardagsspontanitet inte helt lätt, men om jag ens ibland följer impulsen att göra nåt överraskande så blir det definitivt mer sommar i mitt liv!

2. Upptäckarglädjen

Det som jag älskar allra mest med semestern är att ha tid att utforska omgivningen. Att dra på picknick till en obekant ö, på fyndjakt till loppis eller på fika till ett nyöppnat sommarcafé – det är ju bara så givande!

Har du hört talas om mikroäventyr? Begreppet introducerades av äventyraren Alastair Humphreys och innebär att man beger sig på upptäcktsfärd efter jobbet och återvänder nästa morgon direkt till arbetsplatsen. DET tänker jag testa! Enligt Alistair ska man packa med liggunderlag och sovsäck och bege sig ut i naturen. Men kanske man kan mikroäventyra på Hotel Kämp också..??

Hursomhelst så finns det massor att utforska i lokalomgivningen även på vintern. Överst på min lista står ett besök med familjen på närbelägna Arin Jäätelöbaari, som är ett gårdscafé med getglass på menyn.

3. Värmen

Många tycker det är för hett på sommaren och lever upp när hösten kommer med friska vindar och svalka. Jag är dock en utpräglad sommarmänniska som inte kan få nog av att gotta mig i sol och värme.

Men nu när inte solen värmer mig längre, så får jag väl fixa det själv! “Jag blir alldeles varm inombords”, brukar man säga när man slås av en speciellt fin känsla. Jag tänker spendera så mycket tid som möjligt med personer och sysselsättningar som får mig att känna så.

Det må vara hur slaskigt och mörkt som helst därute, men sol i sinnet kan man ändå ha!

Det krävs en hel del attityd att ha sommar i sinnet när det är -20 grader ute...

PS. I Sverige finns det en digital marknadsplats, Spontano, där man kan hitta evenemang och aktiviteter som händer inom de närmsta 48 timmarna samt enkelt köpa biljetter. När får vi samma till Finland??

Ett efterlängtat farväl

Äntligen har jag fått det gjort! Jag har gjort slut. För gott.

Det har varit en utdragen process. “Vi gled ifrån varandra”, brukar man säga och så skedde även i detta fall. Jag kände redan för flera år sedan att vi inte hade så mycket gemensamt längre. Det är oerhört tröttsamt att leva med en besserwisser och perfektionist. Det har jag många exempel på från de gångna åren, men det mest beskrivande är – våra middagsbjudningar! Eller inte själva bjudningarna. Men allt som hände innan vi kom så långt att gästerna anlände..

En trerätters meny skulle funderas ut många veckor i förväg. Först letades det recept – maträtterna måste alltid vara nya för att inte riskera att gästerna blivit bjudna på samma sak förut. För att säkerställa smaken testades recepten i förväg på familjen. Dessutom skulle menyn helst byggas upp runt självplockad svamp och hemodlade grönsaker.

När väl matsedeln var fastslagen så skulle hela huset städas, så att allting var skinande rent inför gästernas ankomst. Nya inredningsdetaljer skulle förverkligas och fräsha blommor införskaffas.

I början reflekterade jag inte så mycket över saken, tänkte väl att det är såhär som det ska vara. Men någonstans på vägen väcktes ett litet missnöje. Middag för middag växte det sig allt starkare. Måste allting vara så himla perfekt hela tiden?

Jag försökte höja en kritisk röst , men blev på direkten nertystad av Besserwissern. “För våra gäster duger endast det bästa”. Förvisso, men de bryr sig nog inte om de blir bjudna på samma rätt som förra gången. Eller om blåbärspajens bär är plockade i Citymarkets frysdisk och inte i skogen runt hörnet. Eller om varje kvadratmillimeter av hemmet inte är polerad med tandborste.

Så småningom tog jag avstånd från den gedigna middagsproceduren och alla andra otaliga liknande situationer. Allt intensivare kände jag att jag inte ville spendera tid med en som alltid vet bäst.

Och nu är separationen ett faktum. Separationen från mitt alter ego, fru Duktig. Hon hankade sig envist fast men till slut lyckades jag dumpa henne.

Jag saknar henne inte det minsta! Ikväll ska vi ha middagsgäster. De blir inte bjudna på hemgjord blåbäspaj, och en och annan dammråtta kommer nog att titta fram under soffan. Men någonting säger mig att vi kommer att ha det jättetrevligt ändå!

Inte hembakt men säkert gott ändå..??

Tre sätt att uppnå positiv stress

Jag har skrivit en del om stress här på bloggen, med tyngdpunkt på hur man kan minska stressen i livet. Men en läsare påminde mig om att stress inte enbart är en dålig sak! (Tack Grön i Åbo)

När vi ställs inför en utmaning så uppstår en stressreaktion i vår kropp. Reaktionen är helt naturlig och gör att vi blir mer alerta och presterar bättre.

Tack vare denna stressreaktion kan vi utföra stordåd. Du har kanske hört talas om personer som fått övernaturlig styrka vid olyckor och till exempel lyft en bil för att rädda någon som hamnat i kläm. Kanske du själv har varit med om en liknande situation? Hur som helst så har du antagligen märkt att du presterar bättre under tidspress eller när du ställs inför en utmaning som måste lösas?

Själv fungerar jag precis så. Ju närmare deadlinen kryper, desto mer börjar det spritta till i hjärnan. Ställ mig inför en prövning och jag känner hur energin och kreativiteten flödar till.

Vi mår bra av stress – så länge den är tillfällig.

Temporära stresstillstånd är direkt strålande för vår hälsa. De frigör signalsubstanser som förbättrar immunsystemet, minskar risken för sjukdomar såsom cancer och diabetes, samt till och med håller oss unga, påstår vissa forskare.

Det är när stressen blir långvarig som problem uppstår. Om vi inte får tillräckligt med återhämtning mellan de jäktiga perioderna förblir stressnivån hög i kroppen, vilket i längden inverkar negativt på vår hälsa och kan leda till utbrändhet, burnout.

Burnout har fått enormt mycket spaltutrymme i medierna, men ett mycket mindre känt fenomen är motsatsen; boreout. Då har man för lite att göra, känner sig uttråkad och inte behövd. Boreout kan också infinna sig när vardagen blir för rutinmässig eller om man saknar lämpliga utmaningar.

Om man lider av boreout eller känner att man behöver mer positiv stress, flow, i livet - hur ska man göra?

Här kommer mina tre bästa tips:

1. Träna

När du tränar utsöndras också signalsubstanser som är bra för kroppen och hjärnan. Precis som när vi befinner oss i ett positivt stressläge blir vi kreativare och får mer energi när vi motionerar.  

2. Utsätt dig för en stressig situation

I ett akut stresstillstånd reagerar vi med att fly eller fäkta. Tänk dig en utmaning som du skulle vara beredd att kämpa för. Hur ser den prövningen ut? Bestiga ett berg, hoppa bungyjump eller äta surströmming? Genom att sedan utsätta dig för en sådan situation får din hjärna en sprittande adrenalindusch.

3. Stimulera de små grå

Även om du för tillfället råkar ha ett arbete som tråkar ut dig till döds så betyder det inte att du behöver ha ett tråkigt liv. Fyll istället din fritid med utmaningar. Men tänk på att människans hjärna är världens latmask, så du måste anstränga dig för att sparka igång den. Ju mer du stimulerar den, desto bättre fungerar den. Läs böcker, prova en ny maträtt, gå en språkkurs eller lär dig spela ett instrument… Speciellt genom att regelbundet gå utanför din trygghetszon så ger du dig själv små doser av positiv stress.

Igår utsatte jag mig för en tillfällig stressituation - åkte motorbåt över Finska viken!

Så undviker du semesterstressen

Igår kväll gjorde John Blund mig sällskap i sängen som vanligt och jag somnade typ innan huvudet träffat kudden. Men en stund senare hade han övergett mig, den rackarn. Jag vaknade och kunde inte somna om. Låg och tänkte på den lååånga listan med saker som ska hinnas med innan semestern börjar imorgon.

Mitt i det nattliga grubblandet dök ett ord upp i min hjärna: semesterstress! Ve och fasa, har jag drabbats av den beryktade semesterstressen? Andas in och andas ut. Andas in och andas ut. Djupandningen hjälpte och lockade snart fram en tröstande tanke – jag vet att oron kommer att rinna av mig om två dagar, så fort vi kommit ut till sommarstugan. Lugnad vände jag ryggen åt stressen och somnade om.

För alla går semesterstressen inte över på två dagar tyvärr.

Många jäktar igenom ledigheten och enligt en undersökning jag nyligen läste om så känner sig var femte svensk inte utvilad efter semestern. Orsaken är dels svårigheten att koppla loss från jobbet, men också allt som ska hinnas med. Tillbringa tid med barnen, måla taket, besöka den traditionella sommarmarknaden, träffa släkten, ordna grillkvällar med vännerna, läsa alla olästa böcker, ta det lugnt på sommarstugan, påta i trädgården, göra en rolig resa, vara romantiska…

Inte att undra på att vi blir jäktade!

Hur man bäst undviker semesterhetsen är högst individuellt. Experterna rekommenderar t.ex. att man inte ska läsa arbetsmail under semestern. Själv har jag dock märkt att jag mår bättre när jag kollar eposten nu och då. Om jag inte gör det så har jag ca 800 olästa meddelanden när jag kommer tillbaka, vilket stressar mig mer än att gå igenom epostskörden ett par gånger i veckan då jag är ledig. Dessutom kan jag så gott som varje gång konstatera att det inte fanns några viktiga eller akuta ärenden, varefter jag lugn i sinnet kan fortsätta min semester.

Det finns dock två knep som var och en kan ta till för att varva ner: proritera och kombinera.

1. Prioritera

Måste du faktiskt snickra den barockinspirerade ljugarbänken i sommar? Är det möjligt att du låter trädgården bara vara och frodas som den vill? Kan du anställa någon annan för att måla taket? Prioritera istället att umgås med familjen, vännerna och släkten (ifall du gillar din släkt alltså, glöm alla pliktbesök). Däremellan tar du det lugnt och gör vad som faller dig in.

2. Kombinera

Om du absolut måste måla taket (och inte har råd att anställa någon att utföra arbetet), så bjud in alla vänner till talko och ordna en stor grillfest efteråt. Bygg den barockinspirerade ljugarbänken tillsammans med barnen och ha ljugartävling och saftkalas när bänken är klar. Stäm träff med släkten på den traditionella sommarmarknaden. Du fattar hur jag menar, eller hur?

Men det allra, allra bästa som vi kan göra för att undvika semesterstressen är att leva i nuet. Om du bara kan så glöm alla måsten. Strunta i att planera och låt slumpen styra din dag. Vet du hur jag kan vara så säker på att min stress kommer att gå äver om två dagar? Jo för efter det har jag ingenting, absolut ingenting inplanerat på fyra veckor!

Imorgon tar jag av mig skorna och njuter av sommar, sol, hav och familjen i fyra veckors tid!