Sprid lite mysfaktor på jobbet!

Jag var i full färd med att pina motionscykeln för brinnkära livet då två gubbar klev in på gymmet. Den ena, iklädd islandströja, tog sikte på roddmaskinen och den andra, utrustad med en CRC-burk, började undersöka benpressen.

Glatt småpratandes med varandra inspekterade de omsorgsfullt hur det stod till med maskinerna.

“Oj, här fattas ett lager.”

“Kolla, den här delen måste bytas ut på direkten, annars pajar apparaten inom två veckor.”

Road följde jag med deras förehavanden.

CRC-gubben märkte att de hade fått en betraktare och var inte sen att ta tillfället i akt att dra några historier.

“Den här styrkesalen byggde vi för 40 år sedan. Den var ett av de första arbetsplatsgymmen i Finland och utrustad med det bästa som gick att få på marknaden. Men vet du, med bra skötsel håller redskapen hur länge som helst.”

“En av cheferna tränade här även efter sin pension och lyfte 480 kg i benpress. Egentligen är den inte gjord för så stora tyngder, men jag sa till honom att kör på bara, jag fixar en ny om den går sönder.”

“Någon hade förresten glömt 40kg på benpressen idag, det är inte bra, då lagren inte klarar av att det ligger tyngder på dem en längre tid.”

Jag bara nickade till svar och lät honom berätta allt han hade på hjärtat, medan vi båda fortsatte med det vi höll på med – jag med mitt träningspass och han med att undersöka manickerna. Här och där gav han en liten dusch smörjmedel och putsade noggrannt med en uttjänad T-skjorta. Islandströjan, som hade blivit klar med roddmaskinen, var helt uppslukad av att testa kabelmaskinen.

Nästan motvilligt avslutade jag träningen, tackade gubbarna för att de tar väl hand om gymmet och avlägsnade mig mot omklädningsrummet.

“Ring mig om du märker nåt som behöver åtgärdas. Vi kommer ju hit regelbundet men vi kan rycka ut akut också. Mitt nummer finns på anslagstavlan därborta”, ropade CRC-farbrorn efter mig.

Genom dörren hörde jag hur de fortsatte med sitt mysiga småprat om redskapen och deras skick.

Uppiggad av detta extraordinära inslag i min workout gladde jag mig åt att få ha tagit del av hur radarparet satte ner hela sin själ i sitt arbete. De tog hand om gymredskapen som vore de små barn som kärleksfullt behöver omvårdnad. Tänk att ha hållit på med samma sak i 40 år och fortfarande vara så engagerad i sitt arbete, och så stolt över sitt jobb! Imponerande.

Kanske fäste jag extra uppmärksamhet vid dessa muntra farbröder eftersom jag precis läst undersökningen “State of the Global Workplace” och att hela 76% av arbetstagarna i Finland är oengagerade i sina arbeten…

Vi skulle nog behöva lite fler engagerade, glada gubbar som sprider mysfaktor där de går fram. Och gummor med för den delen.

Förutom CRC-gubbens nummer finns även denna fina skylt på gymmets anslagstavla

Att vara klimatsmart är inte helt lätt

Min insändare i Huvfudstadsbladet i förra veckan har fått mycket respons. Till min stora glädje – och förvåning måste jag tillägga – enbart positiv sådan :-)

Insändaren var ett ställningstagande till Li Anderssons kolumn i HBL. Jag kände att jag var tvungen att reagera på den, eftersom jag upplevde hennes resonemang som lite haltande. Vilket inte är så konstigt, då det verkligen inte är helt lätt att få fullständig information om hur man lever så klimatsmart som möjligt!

Själv är jag ofta tvungen att tänka till både en och två gånger gällande mina val i vardagen.

Li Andersson hade nog inte tänkt på att de stora passagerarfärjorna som trafikerar Finska viken och Östersjön ger upphov till signifikanta utsläpp, då man beaktar deras totala miljöpåverkan. Vesa-Matti Lahti, expert på Sitra, har jämfört koldioxidutsläppen för olika transportmedel för rutten Helsingfors-Stockholm. Enligt hans efterforskningar så är det miljövänligare att avlägga rutten med propellerplan än med passagerarfärja.

Li Andersson skriver också att hon har besökt stugan. Jag läste någonstans att hennes stuga ligger i Österbotten och exempelvis en bilresa Åbo-Vasa-Åbo åsamkar 140 kilo koldioxidutsläpp per person.

I svenska konsumentverkets lista över hushållens årliga klimatutsläpp kommer bilbränsle på första plats:

1. Fordonsbränsle

2. Kött

3. Kläder & skor

4. Mejeriprodukter

5. Bröd & spannmålsprodukter

6. Restaurang, kafé & bar

7. Flyg

8. Frukt & grönsaker

9. Buss, spårvagn & tunnelbana

10. El

I min strävan att leva miljövänligt är biltransporterna mitt största dåliga samvete.

Vi bor långt ute på landet utan ändamålsenlig kollektivtrafik, vilket innebär att vi nästan dagligen kör med två bilar. För tillfället undersöker jag möjligheten att byta till elbil, detta tål dock kollas upp noggrannt för nyligen har jag stött på rapporter som visar att elbilar har större koldioxidavtryck än traditionella bilar. Den största orsaken är tydligen att batteritillverkningen förorsakar stora koldioxidutsläpp.

I min insändare berättade jag att vi har klimatkompenserat för våra flygresor. Det innebär att man betalar en extra avgift som går till projekt (främst i utvecklingsländer), som ska minska koldioxidutsläppen motsvarande flygresans utsläpp. Projekten kan t.ex. utgöra plantering av nya träd, så kallade kolsänkor, eller utbyten av mindre hållbara sätt att producera el eller värme till mer miljöanpassade alternativ som bidrar till minskade emissioner. Detta kan du göra exempelvis på klimatkompensera.se eller ilmastoapu.fi.

Vi har även kompenserat för familjens klimatpåverkan för ett helt år.

Sluta slänga mat!

I vårt välfärdssamhälle slängs enorma mängder mat, i Sverige hamnar 710.000 ton mat årligen i hushållens sopor. Det motsvarar ca 50 kilo koldioxidutsläpp per person. I min familj kastar vi så gott som aldrig bort käk. Rester utnyttjas nästa dag, fryses in eller så får katten smörja kråset. Vi har även börjat rädda matvaror som annars skulle slängas bort och handlar ofta på Matsmart. Matsmart har förresten i Finland hittills räddat 527 ton mat motsvarande 811 ton koldioxidutsläpp!

Bör tilläggas att min avsikt inte är att racka ner på Li Andersson. Ej heller att påstå att jag är felfri. Jag är ingen miljöexpert och lär mig hela tiden mer om människans klimatpåverkan och hur vi kan minska den. Om jag lyckas åstadkomma några kaffebordsdiskussioner som får deltagarna till eftertanke och ens en liten ökad medvetenhet om miljön så är jag tacksam.

Våra klimatutsläpp påverkas av många olika faktorer som behöver beaktas om vi ska minska på föroreningarna. Flyg är en av dem och självklart håller jag med om att vi bör fundera på hur människosläktet ska reducera flygtrafiken. Men det finns så mycket annat gemene man kan göra, såsom att begränsa köttkonsumtionen, välja närproducerat, köpa frukt och grönsaker enligt säsong samt handla kläder, kärl och möbler på loppis, sluta slänga mat… Vad är ditt bästa tips?

Katten kalasar på överbliven havregrynsgröt :-)

3 insikter jag gjorde år 2018

Året 2018 var en enormt trevlig bekantskap. Jag kan bara konstatera – vilket givande år det var!

Ett år som för mig inneburit en sprillans ny yrkesbana. Ett år då jag äntligen tillåtit mig själv att dra ner på mitt livstempo. Ett år av värdefulla insikter – här kommer tre av dem:

1. Produktivitet ≠ synliga prestationer

I över 20 år var jag väldigt bra på att ständigt producera saker. Under min tid som marknadsförare födde jag fram kampanjer, webbinnehåll, kundseminarier etcetera på löpande band. Att jobba som marknadsförare är ett väldigt synligt arbete – alla kan se om du uppdaterat hemsidan eller inte och hur många deltagare du lyckats locka till kundkvällen.

I maj var det slut på synligheten, eller åtminstone reducerades den till en bråkdel, då jag gick från marknadsföring till strategisk HR. Så konstigt det kändes att inte hela tiden spotta ur sig seminarieinbjudningar, nyhetsbrev eller kampanjtexter! Det kändes som att jag inte åstadkom någonting! Vilken beklämmande känsla för en person som alltid tänkt på sig själv som en sk “doer”!

För att råda bot på denna känsla började jag skriva ner allt jag gjorde under arbetsdagarna. Det blev långa listor, mina dagar fylldes av allt från små, men ack så viktiga medarbetarsamtal, till utvärderingar av rekryteringsfirmor. Efter två månader hade jag vant mig vid min nya roll och lättad kunnat fastställa att jag är precis lika produktiv som tidigare, även om outputen inte är konkreta alster eller synlig för alla.

Vad innebär produktivitet för dig?

2. Vi kan inte säga vad vi menar

Detta påstående har jag lånat av kommunikationsexperten Antoni Lacinai. Under året har jag funderat mig galen över hur svårt det är med informationsutbyte personer emellan, och hur det är möjligt att det jämt uppstår missförstånd till höger och vänster, ibland helt enorma sådana. Antoni har studerat kommunikation i 25 år och kommit fram till att det helt enkelt är omöjligt för oss människor att säga vad vi menar.

Sin tes baserar han på att vår hjärna är ett virrvarr av tankar och det som kommer ut är inte exakt vad vi menar. Tankarna passerar många filter från hjärnan till munnen och när vi väl formulerar tankarna i ord så är de förvrängda, generaliserade och ofullständiga. Den du pratar med har likadana filter och vips! så är missförståndet ett faktum. Jag kan inte annat än att hålla med, så ofta som jag kommer på mig själv med att säga nåt annat än vad jag egentligen menar!

Men visst  kan man lära sig att bli en bättre kommunikatör – i ett kommande inlägg ska jag ge mina bästa tips!

3. Du kan höra mycket om du lyssnar

Att jobba som marknadsförare i IT-branschen är nog ett av de mest hektiska yrken man kan hålla på med; en kombination av att IT-marknaden är ständigt föränderlig och att marknadsförare måste vara steget före. Denna profession har dock passat mig som hand i handske, enär jag till min natur har ett högt tempo och gillar att springa fort.

En speedad rytm medför emellertid vissa nackdelar. En av dem är att jag ofta har haft för bråttom för att hinna lyssna. I min nya HR-roll har jag saktat ner betydligt. Och HEUREKA vilka förundeliga ting det sker! Bara genom små förändringar i mitt sätt att vara har jag fått människor att öppna sig på ett helt annat sätt än tidigare. Att vänta en halv minut extra efter att ha ställt frågan “Hur har du det?” Att vara fullständigt närvarande och visa att "jag intresserar mig för dig och hur du mår". Att signalera att "jag har gott om tid att lyssna på dig, och just nu är du det viktigaste för mig".

Så här kommer ett hett tips för 2019: sakta ner och ta dig tid att lyssna så ska du få se att du hör så mycket mer!

Gott Nytt År kära läsare - vilka insikter kom DU fram till år 2018???