På mitt förra jobb hade jag en kollega med världens sämsta humor och världens härligaste skratt. När han satte igång med att garva åt sina egna dåliga skämt – vilket hände ofta – så var det omöjligt att inte dra på munnen, oavsett hur stressad man var.
Ibland var hans gapskratt så medryckande att vi smittades av det en efter en, och till slut satt hela kontoret där och asflabbade. När skrattet så småningom ebbat ut mådde vi alla lite bättre i kropp och själ.
Att skratta tillsammans har en mängd positiva effekter.
Förutom att det höjer arbetsglädjen och trivseln så befrämjar det gemenskapen, kreativiteten och till och med produktiviteten. Det beror på att ett kollektivt skrattanfall gör att vi närmar oss varandra mentalt, vilket gynnar ett produktivt arbetsklimat.
Som min man sade en gång när han kom hem från en sammankomst där det flabbats mycket och hjärtligt; ”Skrattet känns som ett gemensamt språk”. Hur rätt hade han inte i det! Att le och skratta är en del av den universella mänskliga vokabulären – alla människor i hela världen förstår det och föds med förmågan till det!
Innan människan utvecklade språket som kommunikationsverktyg så kommunicerade man med hjälp av leenden, skrockanden och andra läten. Skratt är fortfarande en socialt betingad företeelse – vi drar på munnen 30 gånger oftare när vi är tillsammans med andra än när vi är ensamma.
Men skratt gagnar oss inte enbart i sociala situationer, det är också en källa till ett bättre psykiskt och fysiskt välmående!
När vi skrattar masseras kroppens inre organ såsom lever, hjärta och lungor. Vidare stimulerar det blodcirkulationen, ökar syreupptagningen, stärker immunförsvaret och eliminerar spänningstillstånd i kroppen.
I hjärnan utsöndras olika hormoner när vi har roligt, såsom endorfin. Det är kroppens eget smärtstillande ämne och därför har skratterapi används framgångsrikt på smärtpatienter. Det bildas även katekolamin som gör att vi känner oss pigga, harmoniska och välmående. Vidare sker det en förändring i hjärnans neurologiska aktivitet vilket bland annat stärker vår problemlösningsförmåga och vårt minne.
Det skulle alltså vara hälsosamt för alla och envar att garva mer.
Men hur gör man i praktiken? Speciellt när livet inte är en ständig glädjedans precis… Jo, man tränar! Det går faktiskt att öva upp sin skrattförmåga. Här kommer tre tips:
Börja med att identifiera hurudan typ av humor du har och vad som får just dig att dra på smilbanden. Själv gillar jag ordvitsar (i stil med: ” Tror ni att apelsiner vill bli juice eller blir de pressade till det?”), knäppa kattvideon (ja jag vet att jag är lättroad) och komedier (kan gnägga högt åt samma dråpliga scener i gamla filmer hur många gånger som helst).
Ett annat tips är att busa till det i vardagen – kittla dina familjemedlemmar, överraska dem med clownnäsa vid frukosten, eller dansa balett in till middagsbordet á la Svansjön (det gjorde jag och sällan har hela familjen vridit sig så mycket av skratt).
Varför inte bjuda in till skrattkväll eller -fika? Eftersom det är lättare att ha kul tillsammans med andra så kan detta funka ypperligt, speciellt om du är av den extroverta sorten. Samla ihop några likasinnade vänner, som delar din typ av humor, och be dem komma förberedda med roliga historier, festliga minnen och torra vitsar. Sen är det bara att sätta igång och skrikskratta och smitta glädje och välbefinnande till varandra!
Har du förresten också en sån där kollega vars flabbande ofta ljuder högt och hjärtligt och som man bara inte kan låta bli att ryckas med av? Om inte så kunde du möjligen själv vara den kollegan..??
När det är sommar och sol så har i alla fall jag mycket lättare till skratt, hur är det med dig?