Igår morse sprang jag i bikini på en milslång strand med brännande het sand under fötterna och en turkos ocean i blickfånget. Idag har jag redan avverkat min första arbetsresa efter semestern – tillbringade dagen i ett intensivt mötesrum i Köpenhamn.

Livet bjuder på tvära kast ibland.

Jag var tvungen att uppbringa en enorm mental styrka för att skjuta stranden åt sidan och med full närvaro kliva in i diskussioner runt artificiell intelligens, maskinlärning och kognitivitet.

Erkännas bör, att det tog en stund att ställa om hjärnan. Den envisades med att hålla kvar bilden av den vita stranden, medan min tomma blick stirrade på regndropparna som träffade mötesrummet fönster.

När jag plötsligt kom ihåg att det kändes precis lika dystert för exakt ett år sedan efter semestern kunde jag inte låta bli att dra på smilbanden, speciellt när jag erinrade mig att jag då skrev ett blogginlägg om hur man bemästrar semesterbaksmällan. Efter att ha läst igenom inlägget kan jag bara konstatera att mina råd är precis lika aktuella nu som då. En sak vill jag dock tillägga:

Gilla läget!

Visst, att kliva upp klockan fem på morgonen, flyga till ett regnigt Danmark och sitta jetlaggad i ett syrefattigt mötesrum i 10 timmar låter kanske inte som en dans på rosor. Men livet kan inte vara en enda joggingtur i medvind på en solig sandstrand.

Det finns många som skulle vara glada för att få tillbringa en slaskig, kulen dag på ett kontor i Köpenhamn. Så även jag faktiskt! Givande diskussioner, trevliga kolleger och en aldrig sinande kaffemaskin är inte fy skam, tvärtom nåt att uppskatta och vara glad över!

Snabbt förbyttes dysterheten i engagemang och framåtblickande. Ja, jag gillar läget precis som det är just nu! Och inte nog med det, jag vill göra det bästa av situationen!

Det finns ett finskt ordspråk som jag älskar: "Eteenpäin, sanoi mummo lumessa." Fritt översatt: "Framåt, sa gumman i snödrivan."

Med gummans kloka ord önskar jag er alla en fin början på den första vårmånaden!