“Och varför behöver jag göra det?”, blir kanske din spontana reaktion.
Eventuellt behöver du inte. Men om du är som folk är mest så kan det innebära ett rikare liv.
De flesta av oss är rädda för att misslyckas. Att lida nederlag gör ont, därför undviker vi det. Därmed undviker vi också att göra sånt som kan resultera i nederlag, såsom att prova på nya saker. Vi håller oss i vår comfort zone och rör oss på ett område där vi känner oss säkra. Men det är utanför bekvämlighetszonen som vi växer, lär oss och utvecklas allra mest.
Och vet du vad:
Det är omöjligt att inte misslyckas!
Hur du än försöker undvika misslyckanden så kommer du understundom att gå bet i livets svängar. Därför är det lika bra att öva upp sin förmåga att omfamna motgångar som en del av tillvaron.
Själv har jag merparten av mitt liv gått omkring och varit rädd för att fallera. Jag byggde upp perfektionism och kontrollbehov som redskap för att alltid lyckas. Lyckades jag med att alltid lyckas? Naturligtvis inte. För framgång varar inte för evigt utan förr eller senare åker man dit; det är omöjligt att inte misslyckas.
För några år sedan började jag hitta andra sätt att tänka.
Såsom att det inte finns nåt bakslag jag inte överlever (heureka!). Att jag inte ÄR mitt misslyckande (misslyckande är en händelse, inte en person). Att jag lär mig nåt viktigt (som jag kan dra nytta av framöver).
Ja, det känns illa en tid men motgångar är tillfälliga, inte permanenta, så det går över. Dessutom kan du förbereda dig lite på dem:
Fem tips för att träna dig i att misslyckas:
1. Fallera mera
Det finns två briljanta finska uttryck: “Tekevälle sattuu” och ”Rapatessa roiskuu”. Jag har försökt hitta motsvarande på svenska men inte riktigt lyckats, närmast kommer kanske ”De enda som aldrig begår fel, är de som aldrig gör någonting”. Idén är alltså att det är långt bättre att försöka och gå bet, än att inte försöka alls. Och ju fler försök du gör, desto sannolikare är det att nåt går lite fel ibland, men desto sannolikare är det också att du når framgång!
2. Anamma ett dynamiskt förhållningssätt
Forskaren Carol Dweck har kommit fram till att vi kan ha antingen ett statiskt eller ett dynamiskt förhållningssätt till livet. De som har ett statiskt förhållningssätt anser att människans egenskaper är medfödda och oföränderliga. De som däremot är utrustade med ett dynamiskt förhållningssätt tror på att var och en kan utvecklas och förändras, och är dessutom villiga att anstränga sig för att lära sig nya saker. Därutöver har de insett att bakslag är möjligheter att utvecklas. Jag rekommenderar starkt att inta en dylik attityd till livet!
3. Utmana dina rädslor
Här behövs det lite självanalys. VARFÖR är du rädd för misslyckanden? Ofta kan det vara fråga om ganska stora känslor, såsom rädsla för att inte vara omtyckt eller älskad. Då behöver du komma ihåg att du ÄR inte dina misslyckanden! Även om du gör nåt som inte faller så väl ut, så är du fortfarande samma underbara människa väl värd att bli älskad och omtyckt!
4. Gå utanför bekvämlighetszonen
Samla mod och gå ut ur din bekvämlighetszon, även om det är skrämmande. Tänk dig en utmaning som du skulle vara beredd att kämpa lite för. Hur ser den prövningen ut? Börja en ny spännande hobby, söka drömjobbet eller utbilda dig till det du egentligen vill bli? Börja med att ta små små steg mot utkanten av zonen och reflektera på vägen. Ibland kanske du tar ett felsteg här och där, men då är det bara att rätta till riktningen och gå vidare.
5. Gör ditt bästa och var nöjd!
Inte alltför länge sen tog jag på jobbet ett beslut som gjorde en kollega väldigt upprörd. Det kändes som ett misslyckande och fick mig att bli jätteledsen. Men jag tog det lungt och begrundade händelsen. Ganska snabbt kom jag kom fram till att jag hade gjort det BÄSTA beslut jag kunde med de fakta jag hade tillgång till. Jag hade tänkt på företagets bästa och ingen skada hade skett. Med facit i hand var det ändå bättre att jag hade agerat än låtit bli. (Några dagar senare hade även kollegan kommit till insikt och bad om ursäkt – starkt gjort!)
Ja, det är tungt när det inte går som man tänkt sig. Men sluta aldrig att försöka. Du överlever. Den där jobbiga känslan går över. Och du växer som människa. Ta ett steg tillbaka och analysera vad som hände, varför samt vad kan du göra annorlunda nästa gång. Använd floppen som en språngbräda mot nya framgångar!
"Det är stoltare våga sitt tärningskast
än att tyna med slocknande låge.
Det är skönare lyss till den sträng som brast,
än att aldrig spänna en båge."
Verner von Heidenstam